för det kan ju vara så att min otroligt labila moder kanske har världens vackraste fötter
som hon efter lätt berusning snubblar omkring på
hennes hår är som mitt
bortsett från gårdagens maskara och tårar
skörare människa får man leta noga efter
jag är rädd att varje kram
varje närkontakt
varje "jag älskar dig"
ska få henne att gå sönder
men åh,
jag älskar den kvinnan
hon må ej vara lika stark
självsäker
och klart att tiden har satt sina spår
hennes rynkiga hy är bevis nog
för att
hennes liv
såsom mitt
och många andras
kanske inte alltid varit så lätt
men jag älskar denna kvinna
denna starka otroligt
livliga kvinna
som skapat den jag är idag
för jag
står på egna ben
tack vare denna kvinna
som nu knappt kan stå
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar